Aida Begovic
Vad är egentligen en smart stad? Begreppet har förändrats under de senaste åren, men är det en slump eller något annat? Är smarta städer en plan för att utveckla infrastrukturen eller för övervakning och kontroll av stadens invånare, och varför har vissa organisationer intresserat sig extra mycket för begreppet?
Under de senaste åren har det skett en betydande förändring i vad "smarta städer" innebär. Ursprungligen handlade det om att använda teknologi för att göra stadsplanering mer effektiv och för att förbättra livskvaliteten för stadens invånare. Teknologin användes för att minska trafikstockningar, spara energi, skapa livräddande verktyg vid till exempel stränder och sjöar, hantera sophantering och tillhandahålla bättre kollektivtrafik. Mycket har hänt sedan 2019, då "smarta städer" eller "smart cities" var ett relativt nytt begrepp och vi var spända inför att få vara med i den utvecklingen. Läs vår nyhet om smarta städer från 2019 här
Begreppet "smarta städer" har dock förändrats en hel del och innebär nu någonting helt annat än det gjorde 2019 när det börjar bli ett hett ämne för oss inom IT. På senare tid har det uppstått en oro för att tekniken som används i smarta städer egentligen var menad att användas för övervakning och kontroll av stadens invånare. Till exempel kan sensorer och övervakningskameror användas för att samla in och analysera data om människors beteenden och vanor. Denna data kan sedan utnyttjas för att övervaka invånarnas aktiviteter och identifiera eventuella avvikelser från det som anses normalt. Och sen då? Vad gör man med denna information efter det? Med tanke på de diskussioner som har först om digital ID och digital valuta - centraliserad givetvis - så behöver man se över helheten. Vad är är målet?
Detta har lett till en ökad oro för att smarta städer kan utvecklas till kontrollsamhällen, där människor övervakas och kontrolleras på ett sätt som är både kränkande och farligt. För oss är detta bekymmersamt, vår kärna har alltid varit att skapa digitala lösningar som förbättrar människors livskvalitet, gör arbete och fritid roligare och enklare med digitala lösningar, digitala lösningar som människor själva har kontroll över.
Det har kommit in organisationer de senaste åren som har tagit över begreppet "smarta städer" och som har använt teknik för övervakning och kontroll snarare än att fokusera på att underlätta för människor. Detta beror delvis på att det inte finns någon entydig definition av vad en smart stad faktiskt är, vilket har gjort det möjligt för olika aktörer att tolka det på olika sätt och kapa begreppet. Det är ett smart sätt att förvränga betydelsen av någonting, att kapa ett ord eller begrepp och ändra betydelsen av det och få det att låta som att vi alla pratar om samma sak och har samma tolkning. Sådana manipulativa metoder är ett bra exempel på att man alltid bör kommunicera tydligt vad man har för mål och syfte.
Vissa av dessa organisationer, som har kontroll och övervakning som mål och syfte, har inkluderat privata teknikföretag och regeringar, som har utnyttjat smarta städer som en möjlighet att samla in data om invånarna och övervaka deras beteenden. Genom att använda sensorer och andra övervakningsverktyg kan de samla in stora mängder data om allt från trafikmönster till sociala interaktioner och använda denna information för att kontrollera stadsmiljön. 2019 pratade man om sensorer i till exempel livbojar eller larm för att kunna få hjälp snabbt i en farlig situation.
Som vanligt är tekniken i sig inte problemet, utan snarare hur den används. Om smarta städer är utformade med medborgarnas välbefinnande och integritet i åtanke, och med öppenhet och transparens kring dataanvändningen, kan de potentiellt skapa en bättre stadsmiljö. Men om tekniken används för att övervaka och kontrollera människor utan deras samtycke eller insyn, kan den leda till allvarliga brott mot medborgarnas rättigheter och friheter. En del människor hävdar att övervakning är bra för att minska kriminaliteten, men vi tror inte att kontroll och övervakning är lösningen på problemet
För att skapa en positiv framtid för våra städer behöver vi ha en öppen och ärlig diskussion om användningen av teknologi och hur vi kan använda den på ett sätt som gynnar alla invånare. Alla har rätt till den diskussionen och samtalet.
Det glada gänget på Zenta är glada att meddela att vi firar vårt 20-årsjubileum! Från en liten start-up år 2004 till att vara en ledande aktör inom vår bransch har varit en spännande och extremt givande resa. Under dessa år har vi uppnått många milstolpar och utvecklats tack vare hårt arbete, innovation och framför allt, stödet från våra värdefulla kunder och samarbetspartners. Många magiska människor har korsat vår väg.
I en alltmer digitaliserad värld söker regeringar och företag sätt att öka säkerheten och effektiviteten i sina digitala system. Någonting som det pratas mycket om utifrån säkerhet är att centralisera digitaliseringen, vilket innebär att all data och alla funktioner hanteras av en enda central enhet, hos regeringar eller organisationer som arbetar med cybersäkerhet.
Psykologi och digitalisering är två helt skilda världar, eller? Det är enkelt att kartlägga de tekniska delarna, processerna som ska digitaliseras och räkna ut kostnaden för dem. Det är dock en del i projektet som inte alltid räknas med men kan vara helt avgörande.